Det var mig en seg tisdag. Klockan är snart 9 och jag känner verkligen att jag gick upp vid 10 imorse. Snacka om att kroppen säger hej. Mina ögon går nästan i kors av trötthet och jag känner motviljan till att gå upp innan lunch, växa sig allt starkare.
Anledningen till att jag går upp så okristligt tidigt på ett lov, är för att jag hade planerat in den där veckofikan med min bästa fikavän, Linda. Vi mötte upp klockan 1 och satte oss vid ett av de två borden där vi alltid sitter. Sen fick vi lite skäll av Johan(personalchef) för att vi tydligen kommer in alldeles för sällan. Vi fick vackert förklara att vi faktiskt kikar in en gång i veckan och att det är han som är dålig på att vara där samtidigt som oss.
Vi blev kvar på Linds till klockan 3 ungefär, sen gick vi(Linda) och handlade 2 par skor(fortfarande Linda som köpte, jag var endast moraliskt stöd) som f.ö är jättesnygga(!)(vill ha en till parentes för att det är roligt och för att skorna faktiskt var riktigt fräscha)
Efter ett par trevliga timmar på stan så åkte jag hem. Jag måste ju tvätta upp lite innan torsdag. Jag åker ju till käre far då. Efter 3,5 år så känner jag att det nog börjar bli dags. Lilla pappa fyllde dessutom år igår. Bäst som jag är så minns jag inte det exakta talet, men han är närmare 50 än 45 iaf. Vi får se hur det går med det. Om jag överlever utan men, haha. Vi drar ju som sagt inte alltid jämt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar